Här är vad 100 år med “förbättring” av våra hundraser verkligen har gjort mot våra djur.

Vi hittade en riktigt intressant artikel på Science and Dogs som vi tycker borde uppmärksammas. För det första är det inget fel på att äga en renrasig hund för alla hundar behöver kärleksfulla hem. Men ingen hund förtjänar att födas med alla de defekter som de här renrasiga hundarna har.

Hundarna till vänster är från en bok från 1915 som heter Breeds of all Nations skriven av W.E. Mason. Hundarna till höger är ett exempel på hur samma hundras ser ut idag. För att göra en rättvis bedömning är bilderna tagna ur ungefär samma vinkel.

En gång i tiden var Bull Terriern en väldigt smäcker och atletisk hund. Men någon gång under vägen har dess utseende förändrats radikalt och den har plockat upp en del sjukdomar på vägen som tänder som växer över varandra. En del av hundarna utvecklar också olika tvångsbeteenden som att de jagar sin svans.

Bassethunden har blivit avsevärt lägre under åren som gått. Det gör att de har lätt för att få ryggproblem och för att få inflammationer i kotor. Deras öron har också blivit längre och de har fått mer skinn som hänger och det kan också orsaka problem.

Ett kortare ansikte orsakar lätt problem. Den moderna Boxern har inte bara ett kortare ansikte utan nosen är lätt uppåtböjd. Det gör att Boxern har svårt att reglera sin temperatur vid varmt väder och det kan också orsaka problem med andningen. De drabbas också ofta av cancer.

Den Engelska Bulldogen har nästan alla fel man kan tänka sig och många tycker att den är alldeles för sönderavlad. Enligt en undersökning från 2004 lever en genomsnittlig Bulldog endast i 6,25 år. Det finns helt enkelt inga fullt friska Engelska Bulldogar. Deras proportioner gör också att de inte kan para sig eller föda på ett normalt sätt utan de behöver medicinsk hjälp.

Taxen hade förr välfungerande ben och en bra nacke för sin lilla storlek. Men nu har nacken och ryggen blivit betydligt längre, bröstet har skjutits framåt och benen har blivit så korta att det knappt finns något mellanrum mellan bröstet och marken. Det gör att Taxen väldigt lätt kan drabbas av diskbråck och det är också den ras som har lättast att bli förlamad.

Schäferhunden är också en ras som ofta nämns när folk pratar om förstörda hundraser. Kanske för att de brukade vara helt fantastiska hundar. I Dogs of all Nations beskrivs Schäfern som en medelstor hund på ungefär 25 kg. Nu ser det ut som en helt annan hund med sina släpande höfter som ofta orsakar problem. De har också blivit större och väger nu ungefär 38 kg.

Mopsen har också en nos som orsakar stora problem med till exempel andning, högt blodtryck, hjärtproblem, låg syresättning av blodet, tandproblem och överhettning. Den högt eftertraktade krulliga svansen är också en genetisk defekt som orsakar ryggproblem och i värsta fall förlamning.

En gång i tiden var St. Bernardshunden en hund som älskade att arbeta. Men nu har hunden blivit mycket större och kraftigare. Det i kombination med det intryckta ansiktet gör att hunden lätt blir överhettad vid arbete nu.

Det är orealistiskt att tro att någon art på jorden ska vara helt fri från genetiska sjukdomar. Men det finns många uppfödare som har försämrat mycket när det gäller olika hundraser och helt enkelt avlat på saker som inte gynnar de blivande generationerna ett dugg. Uppfödarna själva tycker att de förbättrar raserna. Men är det verkligen en förbättring när så många hundar lider av hälsoproblem på grund av de här “förbättringarna”?

Att döma en hund till en livstid av lidande för deras utseende är ingen förbättring.

Like us on Facebook if you like stories like that:

[EPSB]

[/EPSB]

Like on Facebook